Det är bland annat fiskfodrets påverkan på ekosystemet som gör att den svenskodlade regnbågen bara får gult ljus i Världsnaturfonden WWF:s senaste fiskguide. Fiskarten uppgraderades till grönt ljus så sent som för tre år sedan, men halkar nu tillbaka sedan WWF höjt ribban i sina bedömningar. Regnbågen som odlas i Sverige odlas i öppna nätkassar i vattnet. Så det odlas i ett befintligt ekosystem, säger Inger Melander, som är havs- och fiskeexpert på organisationen. I slutna, landbaserade odlingar har man en annan kontroll. Men när man odlar ute i vattendrag finns till exempel risk för näringsläckage från odlingen och för att fiskarna kan sprida sjukdomar. Ändringar för torsk Samtidigt får torsken grönt ljus igen för första gången på flera år – men bara om den är fiskad med långrev utanför Island. På andra håll går det i stället åt motsatt håll. Torsk från både Barents hav och Norska havet hade sedan tidigare rött ljus om den var trålfångad. Nu går även torsk fiskad med långrev, nät eller garn från gult till rött. Man kan ha ett bestånd som mår väldigt bra, men där fiskemetoden är katastrofal för andra arter eller för bottenhabitatet eller där förvaltningen är undermålig, säger Inger Melander. Så bara för att ett bestånd mår bra så betyder inte det nödvändigtvis att fisket är hållbart. ”Mat eller pengar” Många av de cirka 100 arterna som ingår i guiden går att hitta med grönt ljus. Men sammantaget är läget fortsatt bekymmersamt, enligt Inger Melander. Vårt fiske är globalt sett överdimensionerat. Vi tar ut för mycket fisk utan att ta hänsyn till att de här fiskarterna har en unik roll i ekosystemet och är en del av unika processer och funktioner, säger hon. Vi tenderar att bara se dem som endera mat eller som pengar.