Donald Trump är en av världens främsta kommunikatörer. Hans passionerade tal har fått anhängarna att gråta, skratta och jubla av glädje. Nattens tal var inte ett av dem. Det här var inte ett tal som kommer att vända Trumps dalande popularitetssiffror eller blåsa liv och glädje i ett republikanskt parti som oroligt backar in i nästa års valrörelse. Nej, den som förmodligen blev gladast sitter i Caracas och nämndes inte vid namn. Venezuelas auktoritäre ledare Nicolás Maduro följde garanterat talet och kunde lättat notera frånvaron av besked om ytterligare upptrappning. Doft av desperation Själv följde jag Trumps tal på en stream för exilvenezuelaner med rubriken, “kommer Trump att förklara krig mot Venezuela?”. De blev besvikna. Mycket av försnacket handlade om just Venezuela. I stället blev det ett tal som fokuserade på den svåra ekonomiska situation som Trump ärvde av sin företrädare Joe Biden, med betoning på presidentens framgångar och landvinningar: stängd gräns, säkerhet, tullar och utländska investeringar på biljontals dollar, bland annat. En slags kryddad årskrönika av greatest hits från året som gått, med doft av desperation, från en president i motvind. “Faktagranskarna kommer att ha att göra i timmar efter det här”, skrev en demokratisk partistrateg i en kommentar. Påminner om Bidens situation För läget är pressat. Väljarna är inte nöjda med Trumps hantering av ekonomin. Hans popularitetssiffror har under hösten till och från varit på rekordlåga nivåer. Inflationen har inte kommit ner som utlovat, samtidigt kommer illavarslande signaler från arbetsmarknaden med färre nya jobb och den högsta arbetslösheten på fyra år. Julbonusen som annonserades ut, till 1,5 miljoner soldater, kommer inte att ändra några opinionssiffror – men ska ses som ett patriotiskt försök att visa för väljarna att ekonomin och köpkraften är i fokus. Trumps situation just nu, när det gäller ekonomin, påminner en hel del om den Joe Biden ofta befann sig i. Biden försökte under nästan hela sin mandatperiod säga att ekonomin var bra – eller på väg att bli bättre när väljarna, på Best Buy, hos bilhandlaren eller i mataffären, med egna ögon kunde se att det såg förfärligt ut i plånboken. Inte ett ord om Epstein-filerna Inte ett ord nämndes heller om det de flesta pratar om här i Washington. Den deadline som är satt för offentliggörandet av Epstein-filerna. Fredag. Men dit är det en hel evighet i termer av amerikansk politik. Och då kommer det här talet redan att vara glömt. Ännu längre är det till mellanårsvalet. Och det ska nog republikanerna vara glada för. Trump lovade i sitt tal att nästa år blir bättre. Det måste han hoppas på. För hade det varit val i dag hade det riskerat att bli blodigt. Men jag tror inte att det här talet var det väljarna egentligen ville höra. Det får snarast demokratiska partistrateger att gnugga händerna här i DC, när natten faller. Kölden i opinionsvindarna är hård. Endast faktagranskarna är vakna.