Det är smärtsamma bilder. Tre cowboys dansar linedance i regnet. Bakom dem försöker statsministerkandidaten hänga med i dansen. Fyra steg till vänster, fyra steg till höger. ”They just use your mind and they never give you credit. It’s enough to drive you crazy if you let it”, sjunger Dolly Parton. Det regnar. Det går sådär för Magdalena Andersson att sätta dansstegen. Under valrörelser är det som att partiernas strateger tappar fattningen. Helt plötsligt ska en partiledare som annars ska framstå som samlad, seriös och kompetent göra de mest oväntade saker. Åkesson mest folklig Jakten på väljare blir synonymt med att göra partiledaren så folklig som det bara går. I TV4/Novus färska mätning om partiledarnas egenskaper hamnar Magdalena Andersson på en andraplats vad gäller väljarnas uppfattning om folklighet med 18 procent av de tillfrågade som anser att hon är folklig. Högst folklighet anses Jimmie Åkesson ha med 21 procent. Ulf Kristersson hamnar på nio procent. Just folklighet är ett klurigt begrepp inom politiken. På 1990-talet gjorde Ny Demokrati en affär av att vara ”verklighetens folk”. Begreppet användes populistiskt för att visa att partiet minsann inte var en del av etablissemanget – Ian Wachtmeisters grevskap till trots. Ett tjugotal år senare beslagtog KD-ledaren Göran Hägglund begreppet. Etablissemanget stod emot kristdemokrater, menade Hägglund i ett tal i Almedalen 2009. Retoriken känns igen hos Sverigedemokraterna. Och mycket riktigt är det också Jimmie Åkesson som uppfattas som mest folklig. Jimmie Åkesson delar också topplaceringen i racet om vem väljarna helst tar en öl eller kaffe med tillsammans med Ebba Busch. Vill inte ha sin granne som statsminister Men Novus-mätningen visar att väljarna föredrar Magdalena Andersson som statsminister, följd av Ulf Kristersson. Att vara folklig är inte synonymt med att ha förtroende för att leda landet i en svår tid. Väljarna vill inte ha sin granne som statsminister. Det får inte vara en ”vanlis” som vem som helst. Den där ölen tar man inte med statsministern. Socialdemokraterna är inte ensamma om att skicka fram sin partiledare framför kameran för att öka folklighetskvoten. Förre partiledaren för Liberalerna, Johan Pehrson, fick epitetet ”Killen vid grillen” för att försöka visa att han bara var en fotbollsfarsa som ville Sverige väl. Otaliga bilder finns på Pehrson när han sätter i sig en stödkorv mellan kampanjbesök 2022. Men tilltaget gick överstyr och staben runt Pehrson oroades över att han kunde framstå som oseriös. I Europaparlamentsvalet 2024 införde Pehrsons stab därför ett korvförbud. Inga fler bilder på Pehrson när han inmundigar en korv skulle tas. En annan favorit bland försök att göra partiledare folkliga är Centerpartiets kortvariga partiledare Muharrem Demirok, som i en av sina första intervjuer som partiledare ombads av en av sina pressekreterare att ”göra något med pinnar” framför kameran. Exemplen över klavertramp i försöken att göra partiledaren folklig är många. Partierna borde dra lärdom av dem och strunta i linedance och korvgrillning i valrörelsen nästa år.