I takt med att samhället förändras ifrågasätts också de traditionella könsnormerna. Ett område tycks däremot vara undantaget: julen. Eller i alla fall jultomten, som återkommer år efter år i svenska hem, till synes opåverkad av den kritik som andra patriarker ofta möter.  Vad är det som gör jultomten så motståndskraftig mot genusdebatt?  Julens ritualer verkar vara förvånansvärt stabila trots att många svenska föräldrar i dag är progressiva och medvetna om genusfrågor, menar Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.  – Det slog mig att jultomten är en väldigt tidlös figur som passar in perfekt i just idealtypen ”den välvillige patriarken”. Det finns inte så många sådana figurer kvar i dag, säger han.  Samma i snart 100 år Jultomtens rötter sträcker sig tillbaka till Sankt Nikolaus, ett kristet helgon från 300-talet. Den bild av tomten som dominerar i dag tog dock form först under 1800-talet.   Ett avgörande ögonblick var publiceringen av dikten ”A visit from S:t Nicholas” i tidskriften Harper’s Weekly, tillsammans med illustrationer som påminner mycket om dagens jultomte.  Under 1930-talet förstärktes bilden ytterligare genom Coca-Colas reklamkampanjer. I snart hundra år har jultomten sett i stort sett likadan ut: en glad och skrattande man med vitt skägg, röda kläder, en säck med julklappar och en kroppsbyggnad som signalerar trivsel snarare än disciplin.  Välvillig patriark Enligt Jens Rydström passar denna gestalt väl in i en manlig idealtyp som inom forskningen kallas ”den välvillige patriarken”. – Det är svårt att uppfatta tomten som destruktiv. Hans maktutövning är väldigt mjuk. Han delar ut klappar, han är snäll. Det finns egentligen ingen stark anledning att vilja förändra hans roll. Syftet är inte heller att kräva förändring, betonar Rydström, utan snarare att synliggöra vilken maskulin idealtyp tomten representerar – och att öppna för diskussion om genus och julen. – Tomten är en slags urtyp. Han är snäll, godmodig och maktfullkomlig på samma gång. Det tyckte jag var intressant att spåna vidare kring. ”Positiv pappabild” Rydström menar också att vår egen relation till fadersrollen kan spela in. Kanske är vi mer förlåtande mot könsstereotypen eftersom tomten framstår som en god far. – Tomten är kravlös: han kommer, skrattar och ger presenter. Jag tror att den bilden spelar roll för hans popularitet. För tidigare generationer var pappan ofta frånvarande – han arbetade, försörjde familjen och dök upp ibland för att bestämma, berättar professorn. – Men han representerar en väldigt positiv pappabild. Alla vill ha en snäll pappa, men alla har inte haft det, säger han.