Vi träffar henne tillsammans med sin mamma på en stödverksamhet för barn med en nära anhörig "på insidan", som de säger här. Hon får själv välja det namn hon vill att vi ska använda vid publiceringen. Hon väljer Alicia. – Jag pratar egentligen inte alls om det men jag berättade för en kompis: min pappa sitter i fängelse men jag vill inte att du ska säga det till nån. Då kanske folk använder det emot mig, berättar hon. Här blir ”Alicia” ledsen och vi tar en paus i intervjun. Barn med en nära anhörig som är frihetsberövad känner ofta skam och skuld, de blir ensamma och isolerade. På stödverksamheten hos BUFFF är det inte så. Här delar alla barn liknande erfarenheter. Här kan de leka, prata. Och få ett lagad mål mat. – Vi ger ju både praktiskt och emotionellt stöd men det vi sett det senaste året är ett ökat tryck på att få mat, säger Selene Cortes, generalsekreterare på BUFFF. Behovet av hjälp ökar Stödverksamheten märker tydligt att behovet av hjälp ökar när antalet frihetsberövade vuxna ökar. Enligt lagföringsstatistiken är det ungefär 30 000 barn idag som har en mamma eller pappa i fängelse, enligt BUFFF. – Man planerar tredubbla fängelseplatser i Sverige och då kommer vår målgrupp bli lika mycket större. Men vi vet inte exakt idag hur många de är, vilka de är eller var de befinner sig och det är ett jätteproblem, säger Selene Cortes. Många barn och föräldrar ”på utsidan” vittnar om att det blivit allt svårare att få besökstider. Många besöksrum används nu som celler. – Jag tyckte det var läskigt att hälsa på pappa i fängelse, det var så mycket folk. Jag frågade alltid pappa vad de hade gjort som satt där men han visste inte, berättar ”Alicia”. Kriminalvården: ”Behöver arbeta mer smart” Kriminalvården är medveten om att dagens besöksbokningssytem – där det är först till kvarn som gäller – innebär att barn ofta får vänta länge på att få hälsa på sin mamma eller pappa – något de har rätt till. – Vi har ett ökat antal intagna, färre besöksrum. Där behöver vi arbeta mer smart, säger Therese Wicklund, barnrättsexpert på Kriminalvården. Kriminalvården tar nu fram ett nytt system som ska prioritera barn i besöksbokningen. – Vi måste göra någonting för att barnens bästa ska kunna beaktas och då behöver de prioriteras, säger Therese Wicklund. För ”Alicias” del behövs inte det längre, hennes pappa har kommit hem. Men hon vill fortsätta att komma till stödverksamheten. – Jag tycker det är viktigt för då är jag inte det enda barnet som har gått igenom samma sak. Så jag vill inte släppa taget.