Donald Trumps hot om Grönland innebär flera brytpunkter, menar Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier. – Jag ser den här konflikten som tornar upp sig framför oss som den allvarligaste i internationell politik under min livstid. Det enda som kan konkurrera är Kubakrisen 1962, då stod världen inför hotet om ett kärnvapenkrig mellan de dåvarande stormakterna Sovjet och USA. Så långt har det inte gått här än. – Jag tror att Donald Trump försatt sig i ett läge där han inte gärna kan backa. Han är fullständigt inriktad på att han måste äga Grönland, säger Åsard. Få står upp inom partiet Det finns inte några människor längre omkring Trump som tar upp en argumentation med honom. De som fanns under första mandatperioden är inte kvar i Vita huset, menar Åsard. – Republikanerna hittills har inte heller stått upp mot honom, mer än några få. Donald Trump meddelade på lördagskvällen att han inför tio procent strafftullar mot Sverige och flera andra europeiska länder från och med 1 februari. Detta efter att länderna skickat ett fåtal militärer till Grönland. Vad skulle hända om Sverige sätter hårt mot hårt? – Vi måste ta initiativ tillsammans med EU, med våra partners och med våra partners inom Nato. Ett litet land kan inte klara en sådan här kris, säger Åsard. Tre möjligheter Framåt tror Åsard att det finns tre möjligheter för Trumps agerande. Den ena är en slags förhandlingslösning, även om Trump inte tycks vara intresserad av att förhandla med danskarna och grönländarna. – Det andra är det värsta tänkbara, nämligen en militär intervention. Båda ligger på bordet tror jag, säger Åsard. Den tredje möjligheten har tagits upp av den amerikanske analytikern Tom Nichols. Nichols skulle inte bli förvånad om Trump deklarerar för världen att Grönland är en del av USA, förklarar Åsard. – Från det här och det datumet kommer Grönland vara en del av USA:s territorium, säger Åsard om vad Trump kan komma att säga.