Situationen är en direkt följd av den energikris som förvärrats sedan oljeleveranser till Kuba stoppats. Landet är starkt beroende av importerad olja, framför allt från Venezuela, som länge fungerat som en ekonomisk livlina. Efter USA:s intervention i Venezuela och den efterföljande blockaden av venezuelansk olja har tillgången strypts kraftigt. USA har dessutom hotat att införa strafftullar mot länder som fortsätter sälja olja till Kuba – vilket har bidragit till att isolera landet ytterligare. I ett försök att hantera krisen reste Kubas utrikesminister igår till Moskva för samtal med Rysslands president Vladimir Putin. – Våra länder har en särskild relation som utvecklats historiskt. Vi har alltid stått på Kubas sida i dess kamp för självständighet och rätten att välja sin egen väg, sade Putin efter mötet. Ryssland har fördömt USA:s agerande och lovat fortsatt stöd till Kuba. Även Mexiko har skickat humanitärt bistånd i form av mat och hygienartiklar. President Claudia Sheinbaum har sagt att landet vill fortsätta hjälpa Kuba och undersöker möjligheten att leverera olja utan att drabbas av amerikanska sanktioner. FN varnar för humanitär kris FN-chefen António Guterres har varnat för att bristen på olja riskerar att leda till en allvarlig humanitär situation. Bränslebristen påverkar redan livsmedelsförsörjningen, transporter och sjukvård. Samtidigt har USA gjort klart att målet är en politisk förändring på ön. President Donald Trump har sagt att den kubanska regeringen står inför ett vägval och behöver genomföra drastiska förändringar. Den kubanska regeringen har infört flera krisåtgärder för att spara bränsle, bland annat ransonering och minskad kollektivtrafik. Men trots åtgärderna blir vardagen allt svårare för många kubaner. Strömavbrotten blir fler och längre, transporter ställs in och tillgången till mat försämras. På gatorna i Havanna fortsätter sopbergen att växa – en synlig symbol för en kris som nu genomsyrar hela samhället.