I början av året larmade flera skolor om nazistiskt klotter i sina lokaler. I samband med det förklarade forskaren Christer Mattsson, expert på högerextremism vid Göteborgs universitet, att utvecklingen följer ett välkänt mönster. – Jag skulle tolka det som att det hör ihop med den uppmärksamhet som har varit kring nya högerextrema grupper, inte minst aktivklubbarna, som i sin tur genererar en nyfikenhet och så flyttar man den estetiken ut till omvärlden, sade han då. Staden inför nytt system Enligt Stockholms stads egen statistik – som visar en ökning av högerextremt klotter med 140 procent på tre år – är problemet nu så omfattande att staden väljer att införa ett nytt centralt system för att snabbt upptäcka mönster och prioritera utsatta skolor. Stockholms skolborgarråd Emilia Bjuggren (S) beskriver ökningen som en spegling av samhällsutvecklingen. – Jag tänker att det är tydligt att vi har ett allt hårdare samhällsklimat, och där extremism blir mer normaliserat och accepteras i vårt samhälle. Den typen av problem letar sig också in i skolan, säger hon. Saneringen av klotter fungerar i dag enligt staden, men uppföljningen förstärks. – Det vi skärper är den centrala insamlingen av anmälningarna för att stärka det förebyggande arbetet. Vi vill kunna ha ronderingar och ungdomsteam på plats så att vi stoppar klottret innan det ens sker, säger Bjuggren. ”En jätteutmaning” Det nya systemet ska göra det lättare att se mönster snabbt och rikta ronderingar till skolor som drabbas mest. – Tyvärr ser vi redan att det är vanligare i områden där polisen bedömer att de högerextrema miljöerna växer, säger hon. Forskaren Christer Mattsson varnar för att dagens klotter ofta består av subtila symboler och memes. Även det försöker staden möta. – Det är en jätteutmaning att hålla sig uppdaterad. Därför har vi ett lexikon framtaget tillsammans med Centrum mot våldsbejakande extremism som hela tiden uppdateras, säger Bjuggren.