Klarna har samarbetat med bedragare som säljer bluffmediciner med hjälp av AI-skapade fejkvideos – det har Kalla fakta avslöjat. När chefen för Uppsalapolisens bedrägerienhet såg granskningen skrev han ett mejl med frågan: ”Vem ska upprätta en brottsanmälan mot Klarna?” Han pekade ut Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski som misstänkt för medhjälp till bedrägeri eller näringspenningstvättsbrott. Samarbete – istället för brottsutredning Svaret på mejlet kom från en samordnare på Nationellt bedrägericentrum NBC, den avdelning som ska vara polisens spjutspets mot bedrägerier. Enligt mejlväxlingen ville NBC hjälpa Klarna i stället för att inleda en förundersökning. ”I detta fallet har vi redan börjat samverka med Klarna kring deras sårbarheter och istället hjälper Klarna att göra åtgärder i deras egna system för att hindra att brotten ens blir möjliga.” ”Vi har haft möten med dom förra veckan och träffar dem även denna veckan där de är väldigt medvetna om sina brister och är mycket angelägna att göra skillnad hos sig själv. Så vi kommer inte anmäla Klarna…” Skyldiga att utreda Polisen har förundersökningsplikt och ska enligt rättegångsbalken inleda utredning om det finns anledning att anta att brott har begåtts. Ribban beskrivs av experter som låg - det krävs inte mycket för att en förundersökning ska inledas. Thomas Forsberg, tidigare statsåklagare på riksenheten mot korruption, anser att Nationellt bedrägericentrum är skyldigt att utreda brotten med Klarnas vd som misstänkt gärningsperson. – Det som är anmärkningsvärt i det här fallet är själva skälet till att man inte vill inleda förundersökning. Det uppges ju väldigt tydligt att man istället avser att hjälpa Klarna med brottsförebyggande åtgärder, säger Thomas Forsberg. Hur reagerar du på att dom inte vill att det blir en anmälan här? – Det är obegripligt. ”Låter som en jävssituation” I mejlväxlingen, som Kalla fakta begärt ut, framkommer att Nationellt bedrägericentrum suttit i möten med Klarna två veckor i rad. Kalla fakta har låtit flera tunga jurister ta del av mejlen. – Det är problematiskt om man har goda kontakter med Klarna och därför inte vill öppna en förundersökning. Man kan inte låta sina polisiära glasögon skymmas av att man sitter i en trevlig samverkansgrupp, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt. Även Elisabeth Fura, tidigare chefsjustitieombudsman, reagerar på uppgifterna. – Jag tycker det låter jättekonstigt att man avstyr en brottsutredning med hänvisning till att man har ett samarbete med Klarna. Det låter som en jävssituation. Nationellt bedrägericentrums chef Karin Berggren var en av deltagarna i mejlväxlingen, och hon har bekräftat för Kalla fakta att hon läst mejlen. Hon vill inte ställa upp i en intervju och hänvisar till att hon inte kommenterar enskilda ärenden. I en skriftlig kommentar uppger hon att dialog med banker inte hindrar myndighetsutövning – alltså att man också kan utreda misstänkta brott. Kan vara tjänstefel Advokatsamfundets ordförande Johan Eriksson menar att mejlväxlingen även kan tolkas som att Nationellt bedrägericentrum anser att inget brott begåtts. Men att det är den välvilliga tolkningen. – Om man är av uppfattningen att det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott och man avstår från att utreda kan det anses utgöra tjänstefel. Vi kan inte ha någon ordning att vissa slipper. Det funkar ju inte, säger Johan Eriksson.