Enligt regeringens förslag ska bland annat straffvärdesgränsen för utvisning sänkas till brott med påföljd strängare än böter. Syftet är enligt regeringen att fler utlänningar som begår brott ska utvisas. Så sent som år 2022 sänktes gränsen till sex månaders fängelse och enligt Lagrådet har det gått för kort tid för att bedöma utfallet av den ändringen. Därför finns det inte “tillräckliga skäl för att nu ändra gällande rätt på det sätt som har föreslagits”, skriver rådet i sitt yttrande. Lagtekniska problem Rådet skriver också, i likhet med både regeringens egen utredning och flera remissinstanser, att det finns skäl att utreda om prövningen av utvisningar borde flyttas från domstolar till Migrationsverket innan man går vidare med förslagen. Utöver det ser Lagrådet flera lagtekniska problem, bland annat graderingssvårigheter med vad som är en “påföljd strängare än böter”. I sitt förslag tar regeringen också sikte på åklagarnas roll. Dels ska utvisning framöver enbart prövas efter talan från åklagaren, något som rådet tillstyrker. Dels ska åklagare vara skyldiga att yrka utvisning när brottet är utvisningsgrundande, utan att göra en egen bedömning huruvida skälen för utvisning är tillräckligt starka. Hårda kritiken: ”Systemfrämmande” Just det här har mötts av hård kritik från flera tunga remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten. Enligt myndigheten strider förslaget mot rollen som en självständig rättslig myndighet och allmänhetens förtroende riskerar att undergrävas när åklagare förväntas agera mot bättre vetande. Lagrådet anser att det inte är “rimligt” att gå fram med ett förslag som fått så mycket kritik från erfarna instanser och kallar förslaget för “systemfrämmande”. "Den är också oförsvarlig både av effektivitetsskäl och av hänsyn till alla tilltalade som i rättegången ska hotas med utvisning, trots att det för den som framställer utvisningsyrkandet står klart att utvisning inte kommer att ske”, skriver Lagrådet.