Riksbanken meddelade under dagen att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent. Huvudprognosen är fortsatt att räntan ligger kvar där året ut. Samtidigt betonar riksbankschef Erik Thedéen att Irankriget gör läget mycket osäkert och att både räntehöjningar och räntesänkningar kan bli aktuella under året – beroende på hur konflikten och energipriserna utvecklas. Enligt Swedbanks och Sparbankernas privatekonom, Arturo Arques var beskedet väntat. – Ja, både rätt och väntat med tanke på hur situationen ser ut idag. Men jag ska bara lägga till också att marknaden själv implicerar att det kan bli en ränta mellan september och december som landar någonstans runt drygt 2 procent, säger han. Två scenarier Enligt Arturo Arques arbetar Swedbank utifrån två scenarier. I det första utgår man från ungefär dagens oljepriser – som enligt Arques nära nog har fördubblats sedan krisen inleddes – och en nivå runt 110 dollar per fat. I det scenariot utgår man också från att kriget avslutas och att oljan kan fortsätta transporteras genom Hormuzsundet inom fyra–fem veckor. Då hamnar inflationsprognosen 1,9 procent och tillväxten 2,4 procent, enligt Arques. Han bedömer då att risken för räntehöjningar under året är låg och att räntan kan ligga kvar på 1,75 procent. ”Ett sämre scenario” I ett sämre scenario ser Arques i stället en risk för en eller flera räntehöjningar under året. Då handlar det om oljepriser som kan stiga till 140 dollar per fat och elpriser runt 1,50 inför nästa vinter, som en följd av att konflikten pågår betydligt längre. I det läget bedömer han att inflationen kan sprida sig till fler sektorer, hamna närmare 5 procent och att tillväxten stannar på 1,5 procent. Med hushåll som håller hårdare i plånboken minskar konsumtionen, vilket kan slå mot tillväxten eftersom den privata konsumtionen står för ungefär halva BNP, förklarar han. – Med det här scenariot finns ju en risk att den här förbättrade köpkraften 2026 äts upp. – Det vore ju väldigt, väldigt olyckligt med tanke på att vi såg ljuset i tunneln redan under andra delen av förra året då. Vi såg också att konsumtionen steg och att det fanns all anledning inte minst med tanke på de starka statsfinanserna att ekonomin skulle utvecklas fortsatt väl.