Endast en av tio har upprättat ett så kallat digitalt testamente om vad som ska göras med deras sociala mediekonton när de inte längre lever. Samtidigt vill fyra av tio att deras sociala medier ska raderas efter sin död. – Det är viktigt att göra en digital dödstädning och fundera över vad som ska hända med ens data i sociala medier efter döden. Det handlar både om att underlätta för efterlevande men lika mycket om den egna integriteten, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen. Tydlig åldersskillnad Rapporten visar dessutom att det finns en tydlig åldersskillnad. En högre andel av 80-talister och senare vill att deras sociala medier ska sparas efter döden än 40- och 50–talister. Det är framför allt fler kvinnor än män som vill att det sparas. Bland de allra äldsta, pensionärer 76 år och äldre, är det 15 procent som har upprättat ett testamente över konton i sociala medier. Bland de som är födda på 80-talet eller senare är motsvarande siffra bara fyra procent. – Ju yngre man är desto mer mån är man om att ens data ska sparas. Kanske har äldre i större utsträckning samlat minnen i fotoalbum genom livet, medan yngre använder exempelvis Instagram för motsvarande. – Vi ser också att den klart största drivkraften att spara ens data är för släkt och vänners skull, säger Björn Appelgren. Av den yngre målgruppen vill man i högre utsträckning spara sociala medier för släkt och vänners skull, men även för framtida historiker.