Skatten togs bort den 1 november 2024. Då hade konsumtionen redan minskat från 83 plastpåsar per person 2017 till 13 plastpåsar 2024 – alltså långt under EU-målet på 40 plastpåsar per person och år. Svenskarna hade lärt sig att välja alternativ till engångspåsar. Efter att skatten togs bort har försäljningen ökat markant hos flera stora kedjor. En kedja rapporterar en ökning på 50 procent sedan 1 november förra året, medan en annan uppger 65 procents ökning. Den faktiska konsumtionen ligger nu på 13 plastpåsar per person och år. ”Då är det förgäves” Joakim Brodal förklarar att den fullständiga bilden blir tydlig när plastpåseproducenterna rapporterar till Naturvårdsverket vid årsskiftet, vilket innebär att statistiken klarnar i början av 2026. – Vi har fått uppgifter från de stora kedjorna att deras försäljning har ökat markant, säger han. Om ökningen fortsätter i samma takt – ungefär 50 procent från dagens nivå – riskerar Sverige inom tre år att överskrida det nationella och EU-målet på högst 40 plastpåsar per person och år. – Då är allt det här vi har gjort förgäves, det vill säga den positiva trenden vi haft, och därmed den attityds- och beteendeförändring som har satts. Då är det lite förgäves, tyvärr, säger Brodal. Beteendeförändring och miljöproblem Trots ökningen ser Brodal att många fortfarande tar med sig flergångspåsar och hoppas att den positiva utvecklingen håller i sig. – Det vore väldigt tråkigt om vi slutar med det och börjar köpa engångsplastpåsar igen. Då riskerar vi att få stora problem med nedskräpning igen med plastpåsar, säger han. Han betonar att det finns en tydlig koppling mellan konsumtion och nedskräpning, där plastpåsar riskerar att hamna i naturen och i våra hav. – Plasten försvinner aldrig. För ögat försvinner den, men den blir mindre och mindre bitar och till slut riskerar att bli mikroplaster och därefter nanoplaster, säger Brodal.