– Om man äter mindre mängd salt så använder kroppen sina egna fettlager som energikälla vid ansträngning och det är positivt för kroppen. Om man använder en högre mängd salt så använder kroppen inte sina egna fettinlagringar på det sätter utan det verkar leda till en tydligare koppling till den inflammatoriska processen och åderförkalkning i kärlen, säger Kristina Sparreljung, generalsekretare på Hjärt-Lungfonden. Sex gram om dagen, ungefär en tesked, är den rekommenderade nivån. Samtidigt visar siffror från Livsmedelsverket att svenskar får i sig i snitt nästan det dubbla. För att hålla sig till den rekommenderar Hjärt-lungfonden att byta till kaliumsalt som innehåller mindre natriuim och mer kalium – och att undvika att salta lite extra vid matbordet. Ytterligare ett tips är att titta på saltmängden i färdigrätter och bröd eller chark, för mycket av saltet kommer nämligen från processad mat. Och det är inte lika lätt att påverka. – Där behöver vi hjälp med politiska styrmedel om hur mycket salt vi får ha i de produkterna. Tittar vi på Finland till exempel så har de lyckats att sänka salthalten i processad mat. Kan leda till fettinlagring, inflammation och åderförkalkning Studien, publicerad i Nutrition & Metabolism, använde urinprov för att beräkna saltintag och blodprov för att analysera hundratals ämnen i blodplasman. Forskarna fann att högre saltintag, motsvarande cirka 10 gram per dag, var kopplat till metaboliter som kan leda till ökad fettinlagring, inflammation och åderförkalkning. Ett lägre saltintag verkar alltså göra att kroppen blir bättre på att använda sina fettlager som energi. Men det rekommenderas inte som bantningsmetod, enligt Hjärt-Lungfonden. – Man ska inte ta bort salt för kroppen behöver salt. Det vi pratar om här är snarare risken för att för mycket salt leder till en ökad sjuklighet, säger Kristina Sparreljung. Svensk studie för att öka kunskap SCAPIS-studien (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en av Sveriges största befolkningsstudier och syftar till att öka kunskapen om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Genom att samla in omfattande hälsodata från 30 000 personer kan forskarna bättre förutsäga och förebygga sjukdomar. Bland målen finns att hitta nya metoder för tidig diagnos och behandling.