Lagom till valåret går regeringen fram med flera utspel som är riktade till kvinnor. Förlossningsvården står nu i centrum för den politiska debatten. Under senaste partiledardebatten gick KD-ledaren Ebba Busch till attack mot Magdalena Andersson (S) i just frågan om förlossningsvård och kvinnors hälsa. – Jämför man de socialdemokratiska insatserna under hela åtta år, når de ändå inte upp till det som har åstadkommits under de senaste tre åren, sa Ebba Busch bland annat. Tidöpartierna satsar på nationell plan En av kronjuvelerna i Tidöpartiernas satsningar är en nationell plan för graviditet, förlossning och eftervård. Nyligen gick regeringen ut med ett pressmeddelande där man slog fast att man nu gör en "storsatsning" på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Bland annat rör det sig om ett riktat statligt stöd till regionerna på cirka 1 miljard kronor. Men tidigare år har motsvarande pengapåse i statsbudgeten legat på omkring 1,6 miljarder kronor. Sjukvårdsminister Elisabet Lann pekar på att regeringen skjuter till pengar på en rad områden som rör kvinnors hälsa, utöver förlossningsvården. – Vi skjuter till 200 miljoner kronor till vård för sexuellt våldsutsatta. Vi skjuter också till en halv miljard extra till cancersjukvården där bröstcancer är den vanligaste cancerformen. Det är också stora medel för att korta köerna till framfallsoperationer. Det är något som bara kvinnor efterfrågar och behöver, säger hon. S kritiserar regeringen för siffertrixande Men Socialdemokraterna i region Stockholm går nu till storms mot regeringens tilltag – som man anser är ett siffertrixande. – Den svenska sjukvården har gått igenom en nationell vårdkris med stora varsel runt om i landet. Vi vet ju att det är vårdpersonalen som är vårdens viktigaste resurs för att vi ska korta vårdköerna och ge vård efter behov. Det måste också regeringen se, säger Aida Hadzialic (S), regionråd i Stockholm. – Hela den svenska vården behöver mer resurser. Våra operationsavdelningar, våra vårdcentraler men också förlossningsvården, fortsätter hon. Minskningen beror på lägre födseltal Sjukvårdsminister Elisabet Lann menar att en förklaring till minskningen av det riktade stödet för förlossningsvård är att färre barn föds i dag. Då riktar regeringen pengar till andra områden som rör kvinnors hälsa och vård. Om man skjuter till mindre pengar på den här utgiftsposten i statsbudgeten till regionerna, kan man då garantera att förlossningsvården kommer att vara åtminstone lika god som tidigare? – Det är ju regionerna som ska garantera det. Det är deras lagstadgade ansvar. Satsningen tidigare rymde också fler områden, så det här ska inte ses som minskade anslag specifikt till förlossningsvården, säger Lann.