Arfid drabbar uppskattningsvis 1–5 procent av befolkningen. Till skillnad från andra ätstörningar handlar Arfid inte om kroppsideal eller vikt, utan om en stark ovilja eller rädsla för mat, ofta kopplat till smak, lukt eller konsistens. Klara Edlund, psykolog och forskare, understryker att Arfid inte handlar om att vara kräsen eller bortskämd. – Det här handlar om en neurobiologiskt förankrad ätstörning. Det handlar om en kraftig oförmåga att äta tillräckligt vilket gör att man hamnar i både energi- och näringsbrist, säger Klara Edlund. ”Det kommer fysiskt inifrån” Många med Arfid beskriver en stark rädsla för negativa konsekvenser av att äta, som att kräkas eller sätta i halsen. För Clara Lager har rädslan ibland lett till panikattacker och grov ångest, trots att hon försöker ha en positiv inställning . – När den reflexen kommer och det obehaget kommer så är det som att jag inte har makt över det. Det kommer fysiskt inifrån. Det är inget jag får för mig utan jag vill kunna äta som alla andra, säger hon. Behandling med KBT Klara Edlund uppmanar till att söka hjälp via vårdcentral, BVC eller skolsköterska om man misstänker Arfid hos sig själv eller sitt barn. Trots att kunskapen om Arfid är låg finns det hjälp att få. Clara Lager har själv gått i kognitiv beteendeterapi, KBT, vilket hjälpt henne att närma sig nya livsmedel stegvis. – Det handlar om att få en förståelse för hur man funkar, vilka livsmedel som går att närma sig lättast, vilka situationer som hade gjort störst skillnad i vardagen, säger Clara Lager.