TV4 Nyheterna

Växande deserteringskris i Ryssland – liknar första världskriget

Enligt rysk lag räknas en soldat som desertör om han inte har anmält sig till tjänstgöring efter 48 timmar. Straffet för desertering är i dag upp till 15 års fängelse. Trots det ökar antalet deserteringar på den ryska sidan lavinartat. I fjol visade läckta dokument från ryska försvarsdepartementet att omkring 50 000 soldater hade deserterat sedan kriget mot Ukraina inleddes 2022. I dag, ett år senare, kan det handla om hundratusentals. Det uppger den ryske aktivisten och människorättskämpen Daniil Chebykin i en intervju med den ukrainska tidningen Kyiv Post. – Det exakta antalet desertörer är omöjligt att fastställa, men uppskattningarna varierar från ungefär 300 000 till 800 000 personer. Vissa individer har deserterat mer än en gång efter att ha blivit ertappade och återförts till militärtjänst, vilket komplicerar statistiken, säger han. Chebykin har själv flytt från värnplikten och lever i exil. Han är i dag eftersökt av den ryska regeringen, anklagad för att vara både extremist och terrorist. Chebykin är bland annat engagerad i nätverket ”Tvyordy Znak”, som hjälper soldater som vill desertera. – Omkring 200 ryska soldater hör av sig dagligen, berättar han. Stridsviljan har försvagats När kriget mot Ukraina inleddes kallades omkring 300 000 soldater in. Initialt stödde de flesta mobiliserade soldaterna kriget. Nu, när kriget pågått i över fyra år, är stridsviljan bland ryska män betydligt svagare. Chebykin jämför med situationen med vad som hände med den ryska armén under första världskriget. Allt eftersom världskriget drog ut på tiden, minskade stridsviljan bland de ryska soldaterna och det förekom att hela plutoner deserterade. – Många ryska soldater idag når liknande slutsatser. De förstår alltmer att de inte kämpar mot nazister och att de inte försvarar Ryssland från Nato. De ser hur de behandlas av sina egna befälhavare och börjar ifrågasätta varför de överhuvudtaget är där, säger Daniil Chebykin.