Åklagarnas varning: ”Inte värdigt ett rättssamhälle”

Den 1 april gick regeringen vidare med ett lagförslag om skärpt regelverk för brottsutvisningar, där gränsen för utvisning föreslås sänkas från sex månaders fängelse till straff strängare än böter. Regeringen tror att antalet brottsutvisningar kan öka från 500 till 3 000 per år. I dag gör åklagaren en bedömning, där personens anknytning vägs mot brottets art, för att avgöra om en begäran om utvisning kan vinna framgång i domstol. Enligt Tidöpartiernas förslag ska åklagaren inte längre göra den avvägningen. I stället ska åklagaren alltid yrka utvisning när straffet kan bli svårare än böter, även i fall där åklagaren är säker på att personen inte kommer att utvisas. Massiv juristkritik Förslaget har kritiserats av bland andra Ekobrottsmyndigheten, domstolar och Justitiekanslern. Även Lagrådet har kallat det "systemfrämmande" och "oförsvarligt", bland annat med hänsyn till den tilltalade. När gränsen sänks omfattas många mängdbrott, som rattfylleri eller stöld. Då är det i regel inte aktuellt med utvisning för en förstagångsförbrytare med stark anknytning till Sverige, enligt Lennart Guné, överåklagare och chef för Utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten. Han varnar för vad han kallar ett "tomt utvisningshot". – För många som bor här, har barn här, är tanken på att bli utvisad ur landet en väldigt allvarlig sak. Det får man naturligtvis tåla om man har begått ett allvarligt brott. Men det är ingenting som rättsstaten ska hota med om man inte har täckning för det, säger han. Kritik efter missade utvisningsyrkanden Åklagare har samtidigt fått kritik för att inte ha begärt utvisning i flera våldtäktsfall, något som uppmärksammats i en granskning av Expressen. Ola Sjöstrand är chefsåklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO), men var också regeringens utredare. – Vi tyckte det var viktigt för att få en rättvis bedömning i yrkandena att man gjorde det till ett ska-krav så man inte kommer i en sits där åklagaren inte väljer att yrka utvisning för en person som begått brott och inte på den andra, säger han och pekar också på ärenden där möjlighet att yrka utvisning funnits men inte gjorts. Han delar inte kritiken från sina kollegor. – Det är svårt att säga att man inte vet att någon inte kommer bli utvisad. För de ska inte göra någon personaliautredning innan de väcker åtal. ”Bara fantasin som sätter gränser” Enligt Lennart Guné rör det sig om relativt sett få fall som missats. – Och vi inledde direkt ett arbete med vissa rutinåtgärder som ska säkerställa att enskilda misstag inte innebär att vi missar de här frågorna, säger han. Han betonar att Åklagarmyndigheten inte har synpunkter på den politiska frågan om var gränsen ska gå. Inte heller på krav att, likt åtalsplikten, yrka utvisning när åklagaren bedömer att den har tillräckligt på fötterna. Men han ser tvånget att begära det, även mot "bättre vetande", som ett ingrepp på åklagarnas saklighet, objektivitet och självständighet. – Snart nog kommer omgivningen att ställa sig frågan - vilka andra yrkanden är det som åklagaren inte menar är på allvar, säger Lennart Guné och fortsätter: – Man kan naturligtvis tänka sig att det finns ansvarsfrågor som lagstiftaren anser vara så angelägna att en domstol får titta på det, oavsett vad den enskilda åklagaren tycker. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser. TV4 har sökt justitieminister Gunnar Strömmer som hänvisar frågan till migrationsminister Johan Forssell.

Go to News Site