TV4 Nyheterna
Som TV4 tidigare rapporterat om har kritiken varit delvis hård mot regeringens förslag om att införa en utvisningsplikt för åklagare när straffet kan väntas bli strängare än böter. När straffgränsen sänks från dagens sex månaders fängelse till strängare straff än böter kommer många vardagliga mängdbrott att omfattas. Regeringens utredning uppskattar att förslaget kommer medföra 5000 fler yrkanden årligen och en ökad arbetsbörda i tingsrätterna med i snitt fyra timmar per mål. En utvisningsplikt kommer att tynga hanteringen av brottmål i domstol onödigt mycket framhåller en rad domstolar, däribland Stockholms tingsrätt, Svea hovrätt och Hovrätten för Västra Sverige i sina remissvar. Domstolar: Risk för fler huvudförhandlingar Förhandlingar riskerar att bli mer komplicerade och färre fall kan avgöras på förenklade sätt. Det handlar till exempel om snabbare lagföring – något som runt 40 procent av alla brottmål avgörs via i dag – och strafföreläggande, där en person kan erkänna och lagföras för brott utan att åklagaren behöver väcka åtal. I stället kan fler mål kräva en huvudförhandling där mer kretsar kring utvisningsfrågan än själva skuldfrågan. Anders Hagsgård, hovrättspresident för Hovrätten i Västra Sverige, säger att han inte har några synpunkter på regeringens mål om att utvisa fler brottsdömda, men anser att det inte är rimligt att åklagare ska begära utvisning även i fall där det är uppenbart att domstolen kommer att avslå. – Det kommer också att leda till att man behöver förordna offentlig försvarare i långt fler fall än i dag, vilket kommer att leda till ökade kostnader, säger han. – Jag tror att det kan undergräva förtroendet för domstolar och åklagare att åklagare framställer yrkanden som många gånger kommer att ogillas. Brottsofferjouren och Åklagarmyndigheten ser risker Även Brottsofferjouren har avstyrkt plikten och organisationen pekar på att utredningen inte tillräckligt övervägde riskerna för lagföringen av vardagsbrott, där ”skyndsam handläggning” har ”stor tyngd från ett brottsofferperspektiv”. Lennart Guné, överåklagare och chef för utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten, menar att utredningarna kan försvåras när hotet om utvisning blir ett hårdare straff än det för själva brottet. – Vi riskerar att få misstänkta som har varit benägna att erkänna ett brott och underkasta sig det straff som de ser framför sig, som plötsligt har fått väldigt stor anledning att motsätta sig allt det därför att de är rädda för att bli utvisade, säger han. Migrationsminister Johan Forssell (M) vill vända på perspektivet. – Hur betungande blir det inte för ett brottsoffer om personen, gärningsmannen, inte blir dömd till utvisning trots att så borde vara fallet? Vi måste tänka på brottsoffret här och inte bara systemet. Regeringens egen utredare har lyft fram att det finns starka skäl att prövningen för utvisning bör flyttas från domstol till Migrationsverket. Ett förslag som har välkomnats av både åklagare och domstolar. – Jag utesluter inte en sådan förändring, men man får göra saker i olika steg, säger Johan Forssell.
Go to News Site