GW om sprängningarna: ”Ekonomiskt sätt att föra krig”

Det fortsätter att sprängas på flera håll i Sverige, inte minst under helgen då två trapphus utsattes i Malmö. Under natten skedde en explosion på Trelleborgsgatan, och på Amiralgatan hittades en handgranat som senare detonerades av polis. Motiven är oklara, och det är ett generellt problem, säger Leif GW Persson. – Vi har en betydande osäkerhet eftersom uppklaringen av bombdåden är väsentligt lägre jämfört med skjutningar. Så vi vet oftast inte vad som ligger bakom dem. Han anser att kopplingen till gängkriminalitet ofta dras för snabbt, och menar att det kan finnas andra motiv bakom dåden. – Det kan finnas andra skäl till att man ådrar sig folks misshag och att man sedan utsätts för det här. Effektivt sätt att bedriva gängkrig Syftet med ett sprängdåd är i princip alltid att skrämma, inte att skada eller döda någon. Det är också ett effektivt sätt att bedriva krig mellan olika gäng, enligt Leif GW Persson. – Om vi nu tar den här nätverksknutna delen av bombdåden så är det ett mer ekonomiskt sätt att föra krig på. En genomgång från TV4 Nyheterna i slutet av april visade att skjutningarna har minskat i frekvens i Sverige, men samma utvecklingen syns inte när det gäller sprängdåd. Inom den gängkriminella miljön finns tre huvudargument för ett sprängdåd, menar Leif GW Persson: det är enkelt att genomföra, relativt billigt och tillgången på sprängmedel är god. – Det är jätteenkelt att komma över, faktiskt. Väldigt många människor har dessutom tillstånd att köpa det. Den lagliga användningen av sprängmedel är omfattande. Olika typer används inom allt från gruvdrift till anläggningsindustri, vilket innebär att tillgången är stor och relativt lätt att utnyttja. – Medel saknas inte. Det är lätt att komma över. Låg uppklaringsnivå Polisen har inte heller samma typ av resurser för sprängdåd som för skjutningar, vilket bidrar till den låga uppklaringsgraden. – För att ett bombdåd ska tilldra sig samma resurser krävs det att någon har dödats, och det är mycket sällsynt. Det händer faktiskt färre än en gång på hundra. Det som hjälper i utredningsarbetet är övervakningskameror, säger han. – Har man sådana finns det en bra startpunkt. Det räcker ibland med att man får tag på registreringsnumret på en bil, och så vidare. Men det är knepigt.

Go to News Site