TV4 Nyheterna
Uppemot 15–20 procent av alla plastikkirurgiska ingrepp görs på personer med misstänkt dysmorfofobi, även kallat BDD. Det är en psykiatrisk diagnos där individen har ett överdrivet fokus på upplevda brister i utseendet. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren, och flickor är överrepresenterade bland unga, men i vuxen ålder är könsfördelningen jämn. – Det handlar inte om fåfänga, utan man tänker på riktigt att man har defekter, säger Helena Rönnberg, ordförande för OCD-förbundet. Ingrepp kan förvärra lidandet Forskning visar att plastikkirurgi sällan hjälper personer med BDD, tvärtom kan ingreppen förvärra ångesten och leda till att patienterna återkommer missnöjda. – Det kändes bara som att ärren hoppar runt i ansiktet efter operationen så det är ingen lösning på något sätt, säger Gustav Sjöblom. Många inom vården saknar kunskap om diagnosen och patienterna själva har ofta låg probleminsikt. OCD-förbundet vill därför att plastikkirurger ska få verktyg för att ställa kontrollfrågor och hänvisa till rätt vård. – Vi vet att den här gruppen återkommer. De blir inte nöjda och de kommer tillbaka, för ingreppen hjälpte inte. Det blir aldrig rätt eller som man hoppades på, säger Rönnberg. Nationell kampanj mot onödiga ingrepp På torsdag lanserar OCD-förbundet en nationell informationskampanj för att hjälpa kliniker att upptäcka patienter med misstänkt dysmorfofobi i tid. – Det tycker jag att man borde bli mycket bättre på, screena när man söker till plastikkirurg, till exempel då, säger Gustav Sjöblom. OCD-förbundet betonar att det finns effektiv behandling, bland annat kognitiv beteendeterapi och medicinering. För personer med BDD handlar det om att arbeta med insidan snarare än att söka lösningen i kirurgiska ingrepp. – Det finns kunskap och bra vård, men det krävs att man får rätt diagnos och stöd tidigt, säger Helena Rönnberg.
Go to News Site