Ministern om F-kassans återkrav: ”Inte tillräckligt lätt att göra rätt”

Debbie Landberg var heltidssjukskriven för utbrändhet och muskelsjukdomen fibromyalgi. När hennes barn inte fick någon plats på förskolan beslutade hon som ensamstående mamma att själv ta hand om sitt barn hemma. Hon frågade Försäkringskassan om det gick bra trots att hon hade sjukpenning och fick hjälp att fylla i ansökan. Ett år senare fick hon ett nytt besked. Hon skulle betala tillbaka 237 834 kronor till myndigheten. Hennes arbetsförmåga bedömdes inte längre vara nedsatt i och med att tagit hand om barn. När ansvarig minister får frågan om hur man ska göra rätt för sig i dessa fall hamnar fokuset i stället på den organiserade brottsligheten. – Precis lika tydliga som regeringen har varit när det gäller att få stopp på bidragsbrott och se till att de här 15 till 20 miljarderna som hamnar i kriminellas fickor och som göder den organiserade brottsligheten varje år. Lika viktigt har vårt uppdrag varit att det ska vara lätt att göra rätt, säger Anna Tenje (M). Men är det lätt att göra rätt i dag? – Det är inte tillräckligt lätt att göra rätt och det är ett pågående arbete. Det är just därför Försäkringskassan har möjlighet att göra eftergifter. Både i förhållande till betalningsförmåga hos den som har fått ut för mycket pengar och pengar man inte har rätt till, men också beroende på vem som har gjort felet om det finns ett uppsåt och så vidare. Kritik mot bedömningen Begreppet arbetsförmåga har mött kritik från flera håll. En expert som TV4 Nyheterna tidigare pratat med menar att det skett en förskjutning där Försäkringskassan numera i vissa fall bedömer vilken aktivitetsförmåga en person har och inte arbetsförmågan – något som enligt Clara Bergstrand, doktorand vid Göteborgs universitet, inte är samma sak. TV4 Nyheterna har tidigare även rapporterat om sjukskrivne Mattias Westergren som var sjukskriven för utbrändhet och som, efter att ha ryckt in som vårdare när sonen inte fick någon assistanshjälp, fick ett återkrav på 377 000 kronor. Nu säger Anna Tenje (M) att man arbetar för att få en enhetlig syn på begreppet. – Vi har ju en ordning där Försäkringskassan gör en sammanvägd bedömning och där sjukintyg och läkarens intyg är en del av den bedömningen. Jag kan inte kommentera i vilka fall de är för hårda eller för slappa utan det handlar snarare om en sammanvägd bedömning från Försäkringskassans sida. Men vi jobbar också med att få en mer enhetlig syn på det här begreppet mellan olika myndigheter som Försäkringskassan, kommuner och arbetsförmedlingen. I några av fallen har Försäkringskassan erkänt att de har gjort fel och ändå hamnar ansvaret på de enskilda som försökt göra rätt för sig. Ska det vara på det här sättet? –Jag tror att det är väldigt viktigt att vi skapar så goda förutsättningar som möjligt för att Försäkringskassan gör korrekta bedömningar att det ska vara rätt och riktigt från myndigheternas sida att det för den enskilda individen ska vara lätt att göra rätt fullt fokus på att se till att vi stryper den kriminella ekonomin, säger Anna Tenje (M) och fortsätter: – Men också se till att våra gemensamma skattepengar, 15 till 20 miljarder handlar detta om, faktiskt går till de som har rätt till det och behov av det och inte hamnar felaktigt hos personer som exempelvis har jobbat samtidigt som man går på sjukpenning. Det är alltså inte lagligt. Samtidigt säger ministern att hon har förståelse för att personerna som nu fått återkrav sitter i en besvärlig sits. – Jag har full förståelse för att det är väldigt tufft och jobbigt när man har exempelvis jobbat samtidigt som man tagit emot sjukpenning. Men det är alltså pengar man inte har rätt till och som man behöver betala tillbaka. I de fall där det är Försäkringskassan som har gjort fel eller där betalningsförmågan sviker, där har man också möjligheter till eftergifter.

Go to News Site