Add source Login
Polisen kritiserar techjättarna: ”Behöver rensa och bevaka innehållet”

Polisen kritiserar techjättarna: ”Behöver rensa och bevaka innehållet”

Falska annonser och AI-genererade filmer sprids i snabb takt på sociala medier och lurar tusentals svenskar varje år. Bedrägerierna riktar sig ofta mot äldre och kriminella nätverk tjänar stora summor på uppläggen. – De digitala plattformarna behöver ta ett mycket större ansvar, och i dag fungerar de egentligen som ett slags brottsredskap. De blir en kanal från gärningspersoner som leder potentiella brottsoffer i händerna på dem, säger Johan Halling, brottsförebyggande samordnare på bedrägerisektionen i Region Stockholm. Techjättar kritiseras Johan Halling menar att plattformarna måste göra mer för att stoppa bedrägerier på sociala medier. Han efterlyser bättre bevakning och faktagranskning av annonser samt tydligare kontroll av vem som står bakom publicerat innehåll. – De behöver rensa och bevaka innehållet, och arbeta aktivt för att inte personer blir utsatta för brott på deras plattformar, säger han. – Det behöver göras mycket mer från deras sida och det är också det som polisen framför, säger han. Svårt att stoppa bedrägerierna Johan Halling säger att den här typen av AI-filmer och bedrägerier, som TV4 Nyheterna tidigare rapporterat om, ofta innehåller flera brottskategorier. – Dels handlar det om olaga identitetsanvändning när man missbrukar medicinska auktoriteter för att få ett trovärdigt brottsupplägg. Men sen är det också bedrägeri i flera delar. Det kan handla om annonsbedrägeri, det kan handla om kortbedrägeri också, säger han. Problemet är omfattande och svårt att utreda. – Det finns både spår i den digitala världen, och det går att sopa undan spår efter sig. Inte sällan sitter de här personerna utomlands. Det gör det extra svårt att spåra, säger Johan Halling. AI-filmer och miljardvinster AI-filmer där läkare står i fokus, likt filmen med Kerstin Brismar, såg Johan Halling först i maj i år. – Då hade vi ju en explosion av det. Sen har det varit lite lugnare under sommaren och nu bedömer jag att det här börjar komma igång igen, säger han. Enligt interna dokument som Reuters tagit del av tjänade Meta, som äger bland annat Facebook och Instagram, motsvarande 153 miljarder kronor under 2024 på falska annonser och olaglig reklam. – Jag tycker att det är bedrövligt och det drabbar medborgare, företagare och de förlorar också pengar på det här i slutändan. Och det är stora pengar det handlar om, säger Johan Halling. Till privatpersoner ger han ett tydligt råd: – Man ska alltid vara källkritisk och söka informationen själv och fundera på vem är egentligen avsändaren. Även om det handlar om annonser på sociala medier eller om man blir kontaktad via telefon och så vidare. Det går i dag inte att lita på avsändaren. Utan det måste man kontrollera själv och försäkra sig att det är riktigt, säger han. TV4 Nyheterna har sedan tidigare sökt Meta.